Man måste ha lyse på cykeln i Umeå

Jag borde befinna mig i E.H Erikssons sjätte stadium. Här är det meningen att jag ska skifta mellan Intimitet och Isolering, det gör jag sannerligen. Summan av detta ska bli dygden KÄRLEK.
Man får dygder. Jämför med ett spel med endast åtta banor. I detta spelet får du dock gå vidare till nästa bana även om du inte klarat den, men du mister den banans bonuspoint (dygden). Det går ut på att samla dygder, egenskaper. Livet alltså.
Jag har spelat fem banor, har jag spelat väl har jag erhållit dygderna HOPP, VILJA, MÅLMEDVETENHET, KOMPETENS, TROHET. Hur vet man om man fick bonuspoängen? Jobbiga existentiella frågor väcks. Jag har bara KÄRLEK, OMSORG och VISDOM kvar. Sen dör man.

För övrigt är jag tillbaka i Umeå, det är skit samt det är skönt, samtidigt. Jag sitter och fördjupar mig i systra mis bok Hembesökelser. I bakgrunden spelas Fleet foxes.
Himlen växlar mellan att gråta över Umeå och skratta. Just nu är det grått igen. Tur att jag inhandlade ett tjusigt regnställ strax innan avfärd.
Jag blir inte långrandig. Jag är besviken och trött. Hoppas det löser sig.
Tackhej